Om allt och inget

Ja, igår då. Jag hade bönat och bett för att Mats skulle ge mig en ledtråd inför vad han hade hittat på. Men riktigt så blev det väl inte. Jag fick ingen ledtråd. När jag vid 15-tiden på fredagen fick ett samtal från honom, så trodde målade jag upp de värsta eller bästa scenarion när han formligen hemlighetsfullt sa: ”Jag börjar bli lite nervös…” Haha, det som flög genom mitt huvud då var frieri, djurköp, hemlig fest m.m.
Men riktigt så var det inte. 17:02 sprang jag nästan ut ifrån jobbet, och klev in i en bil där det stod en bukett blommor i passagerarsätet. Dessutom hade Mats satt på sig finskjortan, luktade gott och såg helt underbart läcker ut. Jag kunde inte annat än att flina och få fjärilar i magen. Vilken kille!
Sedan bad han mig blunda. Han körde kors och tvärs över säkerligen hela Borås för att få mig att inte förstå vart vi skulle. Och jag kan säga att jag tappade bort mig redan i första svängen.  När jag väl fick öppna ögonen så befann vi oss på Ryda Sportfält. Kanske inget romantiskt med det tänker ni, men det har en speciell historia för oss. Där tog han fram ett vinglas tillsammans med en liten flaska bubbel. Eftersom Mats skulle köra oss vidare så fick jag skåla själv. Hihi. Därefter blev det till att ta bilen hem där jag fick vänta i trapphuset tills Mats grejjat klart. Där möttes jag av levande ljus och smörgåstårta!

Mats hade även bestämt för att jag skulle få bestämma vad vi skulle göra. Så  vi åt smörgåstårta, drack vin och pratade en  hel del om allt möjligt innan vi tog oss ner till Poolhouse, där vi spelade lite biljard och umgicks. Vi hade väldigt väldigt trevligt!

Idag har dagen gått i lite julshoopings-tecken. Det blev nya ljusslingor som sattes i mina egna ”julgranar”.

Samt en julstjärna att ha i köksfönstret 

Till sist köpte jag mig en tomte på Cervera. Tommy har tidigare sålt dessa i sin julbod men i år så hade tydligen hon som gör dessa  anlitat Cervera, så jag gick dit, tyvärr, och köpte en. Tommy stod i sin tomtebod som vanligt och sålde andra fina tomtar. Men dessa går inte av för hackor. Jag bara älskar dessa ”vättar” och kan stå framme året runt. Blir som en liten lyckobringade hustomte. Nu står han i fönstret där jag har mina ”julgranar”.

Ikväll blir det pepparkaksbak, lite julmust och lite vin som blev över från igår. Imorgon ska vi ut till Hedared, där min syster och hennes grannar ska ha invigning för deras julbelysning.. Haha. Ska bli skoj. Det bjuds på pepparkakor och glögg eller liknande. Annars vet jag inte riktigt vad som händer mer. Jag har iallafall lite julstämning idag

Haha.. Ibland kommer man på sig själv vad man tycker om och inte. Till exempel: Jag gillar inte att sätta mig i Mats bil när hans skinnsäten är så kalla som de blir när det är snö och is ute. Jag gillar inte heller att behöva åka till Knalleland med en massa shoppinglust och ett verkligen extra klirr i kassan denna månaden, men att komma hem med en tandkrämstub. Det var det enda. En liten tandkrämstub. *suck*
Visst gick jag där och tittade i de flesta affärer, men inget fastnade som jag ville köpa. Så jag kom hem, tog två smörgåsar och lite flingor. Startade datorn. Och loggade in på internetbanken. Jag har upptäckt at jag fått ett nytt intresse. Nämligen mina egna konton. Har inte varit så bra på att spara förr i tiden, men sedan jag lämnade Norrmalm så verkar det som jag först och främst haft väldig tur med lön och tillägg. Denna månaden trodde jag verkligen jag skulle bara lön från Corp. Jag hoppades visserligen på ett litet tillskott från Transcom då jag jobbat övertid innan jag slutade. Och jag som trodde jag skulle få runt 1000 kronor, blev mäkta förvånad när det visade sig vara 6000 kronor extra.
Så nu blev det x antal 1000 kronor insatta på sparkontot. Givetvis kommer jag säkerligen röra dessa ganska snart, då tatueringen äntligen ska göras färdig på torsdag. Har tagit ledigt. Ska först till tandläkaren och sedan besök hos Tobias. Så de pengar kommer väl försvinna ganska snabbt Men det är skoj att logga in på sin bank, betala räkningarna och se hur sparkontot sakta men säkert växer sig ganska stort.

Idag har jag varit väldigt väldigt duktig på jobbet. Har plockat samtal efter samtal och tänker iallafall vara med och kämpa om att vinna ett pris på mest tagna samtal. Idag hade jag 87 samtal om jag inte minns helt galet, vilket imponerade på de flesta. Mitt rekord sedan tidigare har varit på runt 70. Men det slog jag med råge idag!

Tänk, imorgon är det redan onsdag. Dagarna går väldigt fort. Imorgon jobbar jag, sedan är jag ledig på torsdag, jobbar fredag. Därefter har tydligen Masse något fuffens för sig på fredag. Vad det är vågar jag inte ens gissa på men han har bestämt sig för att vi ska ha ”en romantisk helg”.. Fredagen blir någon slags överraskningskväll.
På lördagen åker vi till Liseberg och försöker supa i oss lite julstämning och på söndag blir det att göra stan i Borås då de öppnar julbodarna. Mysigt. Sedan ska jag försöka inhandla mig en liten ljusstake som tänds på söndag.

Har funderat lite på detta med ridningen. Har varit en otroligt härlig helg med långritt på söndagen och en härlig liten Britt-Marie som tagit hand om mig på hästryggen. Hon kom dessutom gående mot mig i hagen när vi skulle hämta hästarna.
Tyvärr kan jag inte bestämma mig om detta är något jag vill göra just nu. Själv. Jag känner mig inte riktigt redo för att göra detta själv. Ta hand om en häst och rida varje måndag. Dessutom är det en hel del saker som behöver inhandlas isåfall och det kostar pengar. Däremot så kan jag tänka mig att fortsätta till våren eller liknande. Svårt svårt svårt. Jag har beslutsångest till tusen. Men ja.. Jag känner mig inte riktigt säker på mig själv och då kanske det är bäst att avstå?

Lukten av häst sitter fortfarande under näsan. Dagen har varit väldigt välidgt bra och jag hade inte behövt oroa mig över huvudtaget. Jag har en ordentlig träningsvärk i rumpan och ischiasnerven gör sig verkligen påmind. Det känns verkligen att jag ridit.
Jag kom dit strax innan klockan 12 och såg hästar över allt. Jag blev mött av Gunita, som äger stallet och bjöd mig på kaffe inne i huset. Där möttes man av katter, kattungar och hundar. Precis som det ska vara på en gård. Vi började prata om ditten och datten, och hon berättade hur det går till.
Därefter gick vi för att titta lite på stallet, och hur allt var upplagt. En jättefin liten gård, rent och snyggt.
Sedan var det dags att hämta hästarna. Gunita hade sedan tidigare funderat ut om inte Britt-Marie (Birta) skulle passa mig då jag nu i början vill ha en liten lugnare häst.


Bilden är lånad från www.vralen.se

Brittan är en väldigt pålitlig dam som alltid går med på turridning. På henne kan man känna sig lugn och säker.
Vi ryktade, kratsade hovar, valde ut sadel och tränsade. Vilka minnen! Jag har verkligen glömt allt som har med hästar att göra, men under dagen kom det sakta men säkert tillbaka. Sedan kom vi ju till detta med att komma upp i sadeln. Jag är ju som alla vet, lite alldeles för extra mycket baktung i rumpan, så jag kände mig lite nervös. Det fanns ingen pall att hoppa upp från. Men jag har glömt hur små islänningar är, så Gunita höll emot lite i sadeln på andra sidan och jag klättrade faktiskt upp själv! Och väl upp på hästryggen kände jag mig väldigt väldigt säker! Jag kände verkligen att det var en lugn och pålitlig häst så alla bekymmer var som bortblåsta!
Då Gunitas båda hundar skulle hänga med på ridturen så blev det en lite mindre tur, med en tur galop och lite tölt. Härligt! Tölten var väldigt härlig, den är ju inte alls som traven, där man skumpar fram mer, utan här sitter man lugnt i sadeln och hänger med. Jag ville till och med ha mer fart, men jag och Gunita bestämde att vi faktiskt ska ta en längre tur imorgon, men mer fart och fläkt! Ska bli skoj! Så jag ska rida imorgon med. När pengarna kommer blir det till att inhandla lite nödvändigheter som egen hjälm och riktiga skor. Kanske även bekväma byxor att rida i. Fy va skoj jag haft idag!
Väl tillbaka i stallet blev det lite ompyssling, lite städning och ut med hästarna i hagen igen.

Jag längtar redan tills imorgon även om jag har väldigt väldigt ont

Här sitter jag, sent om sider på fredagskvällen/natten. Dagen har varit bra, vilket känns som väldigt längesedan. Har varit på bra humör, jobbat på bra och inte behövt så mycket tabletter. Det var väl egentligen första gången idag som jag kände att jag verkligen trivs på mitt jobb. Tycker det varit lite jobbigt att ”komma in i gänget” och framför allt de i den grupp jag tillhör, för de spenderar tiden mest för sig själva. Men man måste våga för att vinna som någon sa. Så nu känner jag att jag börjar komma in.. Jag kan ju vara lite blyg ibland och ha svårt att ”ta första steget”.. Fast jag har tryckt på mig själv de senaste dagarna. Man kan inte vara bästa vän med alla, men man kan ha goda vänner. Så nu börjar jag känna att jag är på rätt ställe. Det är en bit kvar att känna sig helt och fullt bekväm som man gjorde på Transcom, men jag antar att det kommer det med. Nu har ju även Mela börjar jobbat på Corp, så man känner mer och mer! Och det är skönt att inte vara ”nyast”.

Sitter här och har läst lite inlägg om ridning. Jag börjar nu undra vad jag ger mig in på. Men jag är fast besluten om att åka dit imorgon, oavsett om jag är så nervös så jag skakar ihjäl. Ytterligare en sak som jag oftast har problem med. Att börja med nya saker. Det är så jobbigt när man inte ”vet” hur stället ser ut, hur människorna är och vem det är man ska träffa. Tänk om hon tycker jag är riktig kass, jag menar, det är ju ändå mer än 7 år sedan jag red någorlunda aktivt! Att jag inte duger, att jag sitter som en hösäck, att jag inte passar in eller att jag helt enkelt är för kass. Men det är väl lite därför jag är där. För att lära mig igen. Jag ser fram emot det väldigt väldigt mycket! Hästintresset är något jag aldrig velat lägga på hyllan men ändå gjort det eftersom det är en dyr sport och ingen annan i min närhet hållt på med det. Man blir ju lite som man umgås. Jag hoppas bara att personen jag träffar imorgon är en förstående människa, och hjälper mig och är en sån där härlig person som tar allt med en klackspark. Människor som sysslar med sociala jobb/hobbier eller liknande måste ju vara framåt och kunna bjuda på sig själv tycker jag. Haha… Konstiga tankar såhär på natten.
Men först kommer mamma och pappa förbi här på morgonen och dricker lite snabbkaffe. Mats är på jobbet så jag passar på att få lite kvalitetstid med dem. Det blir snabbkaffe och något varmt från ugnen.

Igår ringde någon från förr i tiden mig på min mobil då jag var och fikade med Mela och Åsa. Det kändes stelt. Och jag är fortfarande helt övertygad om att jag gjort rätt. Vi har inte haft kontakt sedan någon gång i augusti, och det kommer nog fortsätta så en bra stund i framtiden. För tillfället går det inte att vara vänner helt enkelt. Jag tror både x och jag har det bättre på var sitt håll…

Nu börjar det kännas som om flytten kommer allt närmare. Visst dröjer det till 1 februari tills Mats bor här officiellt, men han har idag flyttat sin dator hit. Jag har beställt tvillingkort och en ny box som ska in tillsammans med min tv, till sovrummet. Jag har länge inte velat ha en tv där eftersom jag tycker att tv tittar man på i vardagsrummet eller i köket och i sovrummet sover man.. eller har andra aktiviteter (Ja, det är den trista sanningen) Hihihi.
Men nu när det är mörkt och kallt ute så ser jag fram emot att kypa ner i sängen, med lite ljus tända här och där och ett bra tv-program eller film. Så min tv ska som sagt, in i sovrummet medans Mats tar sin större tv och sätter den i vardagsrummet.
Tyvärr verkar det som om att när en bra flyttar in, så flyttar en bra ut. Idag viskade en liten fågel i mitt öra att min granne Christian kanske ska ta sitt pick och pack och flytta ner mot Göteborg. Jag tycker det är oerhört trist då han för det första är en väldigt bra granne, vi har kul ihop och ställer upp när man behöver hjälp. Vi får väl se om det blir så, men OM det händer så hoppas jag verkligen på att de väljer ut en bra som ska flytta in.

Imorse låg det ett vitt täcke utanför fönster. Snö. Denna terminens första snö som lägger sig. Det kändes väldigt mysigt. Dessutom kan det väl få finnas lite snö när försa advent är nästa helg. Första advent. Tiden går väldigt fort!
Och nu snöar det igen. Det känns nästan som lite julstämning. Men var inte oroliga. Jag sa nästan

Vädret skiftar väldigt just nu. Idag, efter veckans första arbetsdag efter allt jobbigt, så tänkte ju jag att jag och Masse skulle få oss en promenad på Bråt då det varken regnade eller blåste, utan var väldigt härlig frost ute. Jo, men visst. Klockan 16.30 var det ungefär storm ute, så det blev ingen promenad.

Kikade in på Ylvas blogg tidigare ikväll och blev påmind vad vi gjorde för ett år sedan. Då fick jag och Nelly nämligen finbesök av killar och tjejer från Örebro. Närmare bestämt Ylva med Grus och Emma med Harry. Det var en väldigt trevlig helg som började med en långpromenad runt Kype, där Ylva tappade bort sina bilnycklar någonstans. Tog ett ordentligt tag att hitta dessa.
Sedan lagade vi god sushi, försökte få bort hungriga welshar från matbordet, drack vin och fick oss en hel del skratt.
Grus gillar sushi.. Framför allt med en hel del wasabi.

Harry, världens sötaste pinscherpojke visade upp sina gaddar.

Dagen efter startade vi tidigt tidigt för agilitytävling nere i Varberg med över hundra startande i många utav klasserna. Det blev en lång dag, men lärorik och ett utav mitt och Nellys snyggaste lopp någonsin, där hon var felfri fram till sista hindret. Inte illa på ett hopplopp där det annars är plockepinn hela banan igenom! Det var en otroligt härlig helg! Och inte mycket är sig likt längre. Jag och Nelly tävlar inte längre, Ylva har skaffat sig en till hund förutom Grus som är skadad, samt att Emma utökat sin flock med en människovalp. Att dessutom både jag och Ylva flyttat till nytt är icke att förglömma! Plus att hon ska gifta sig då *Grattis än en gång*
Blir spännande och se nästa år, vart man sitter och bloggar då…

I fredags åkte vi ut till Hedared för att träffas, fira en sen farsdagsmiddag och äta gott. Det var massa god mat och Kicken var givetvis på sitt bästa ”göra-min-humör” Visst ser han lite.. arg ut? Det var väldigt gott och vi tackar för trevligt sällskap och god mat!

Tidigt på lördagsmorgon var det dags att stiga upp, duscha och packa ner de få saker vi tog med oss ner till Kongaö. Vi åkte vid 9 och var framme vid 12. Ganska så exakt 3 timmar tog det innan vi rullade in vid det lilla huset på den stora gården. Vi välkomnades med god mat och vi räckte över gäddorna som svärfar Jan skulle tillaga under vistelsen.
Efter maten så undrade Angela om vi inte skulle ta en promenad upp mot deras grannar och eventuellt titta på en ny islandshäst som skulle anlänt.
Jag fick både låna stövlar och regnjacka då jag verkligen inte var klädd för en promenad på landet.  När vi började gå berättade Angela att hon egentligen ordnat så jag kunde få bege mig ut på en ridtur, om jag ville. Men då jag inte vågade p.g.a ryggen, så fick det bli en framtida ridtur att plocka ut. Jag blev alldeles rörd över vad hon hittat på, och tackar åter igen för den snälla tanken.
När vi gått dit vi skulle kände vi  inte för att riktigt än gå tillbaka till huset, utan kanske få en lite längre promenad, så vi fortsatte tills den lilla grusvägen tog slut och den ledde oss rakt ut i Söderåsens naturreservat. Där tog vi en ordentlig klättertur ute i skogen bland stenar, löv, raviner och nerfallna träd. Kul var det! Från att ha tänkt en promenad på kanske 20 minuter var vi säkerligen borta 1 ½  timme.  En riktig genomkörare. Tyvärr såg vi inte några vildsvin, som trakten tydligen är känt för, men vi såg hur deras framfart i skogen trampat upp små stigar  där vi gick.
På kvällen blev vi serverade god mat igen, det var så att man blev bortskämd!
Söndagen blev någorlunda lugn.. Efter  at ha vilat en stund efter frukost tittade vi lite på tv och pratade allmänt om hästar och andra djur.
Under tiden började Jan och Mats jobba på gäddorna som skulle serveras till lunch/middag. De blev någon slags mald gädda, som formades till små ”bullar” och serverades tillsammans med hummerfond och pressad potatis. Det var underbart gott! Väldigt väldigt gott. Jag tror jag har en ny favoriträtt.

Passade på att fotografera omgivningarna när vi tog oss een liten promenad efter middagen. Detta är utsikten från ”vårat” rum. Lilla ankdammen och vägen som går upp mot Söderåsen.

Svärfar Jan, som lagat den underbara maten under helgen.

På promenaden träffade vi givetvis häst med ryttare och jag blev genast förälskad. Islänningar är ju så härliga.

Bilen blev smutsig  efter ett dygn på landet.

På väg hem genom skogen. Det går inte så fort som det ser ut att göra.



Det har varit en väldigt härlig helg, vi tackar åter igen för hur trevligt och mysigt vi haft det!
Min rygg har mått någorlunda bra, så jag tog mig till jobbet idag, men kände att det inte gick att kämpa utan tabletter så jag fick åka hem igen . Ska vara hemma imorgon med, men på onsdag så får det vara nog. Har sovit en hel del idag efter att jag kommit hem och ryggen käns bättre, men det känns inte helt 100%. Trist.
Känns ju sådär skoj att behöva sjukskriva sig igen, när man tror man är bra.

Under helgen har jag funderat en hel del på detta med mitt hästintresse. Har ju, precis som alla andra tjejer, drömt hästdrömmar ända sedan jag var liten. Red på ridskola under några år, haft kusiner med hästar som man har våldgästat och vänner m.m. Intresset har aldrig svalnat men jag har bara trott att det inte varit något för mig. Förrän jag träffade Mats som även han gillar hästar och ridning. Att han dessutom har en hästtokig mamma gör ju inte saken sämre.
Jag vill helt enkelt börja rida igen, även om det får gå sakta men säkert. Så nu har jag tagit mod till mig att ”hyra” en häst ifrån ett stall i närheten.
Man får betala en liten summa för varje gång man rider och rider minst en gång i veckan, på egen hand. Man får samma häst hela tiden. Vanligtvis är det ridning mån-fred som gäller, men i mån av plats och möjlighet, då de har turridning, så får man även rida på helgena, för samma pris!
Detta ska bli väldigt spännande, och på lördag har jag bokat in ett möte med ägaren, där vi ska välja ut ”min” häst, visa mig runt och även ta en ridtur.
Det är med skräckblandad förtjusning jag längtar tills på lördag. Det ska bli väldigt skoj. Visst, det kanske inte är billigaste sporten, men jag känner ändå att jag inte unnar mig något annat.. (förutom god mat och kläder ) så låt mig få göra ett försök helt enkelt!
Håll tummarna för mig att ryggen är bra tills på lördag!

Nej, det blev inget jobb för mig idag.
Främsta anledningen är att jag fortfarande inte kan gå en hel dag utan smärtstillande. Och tar jag smärtstillande, så blir jag först väldigt snurrig, och somnar sedan. Jag kan riktigt se hur jag sitter på min plats på Corporate Express, och mitt i en mening bara dunkar huvudet i skrivbordet och somnar á la ”serietidningsscen”..
Kunde inte få i mig så mycket mat igår, då jag sov mestadelen av dagen, men när jag väl var vaken så mådde jag väldigt väldigt illa. Så fort jag satte mig upp så kändes det som om jag behövde gå på toa. Så jag låg mestadelen av kvällen i soffan. Anledning var just att jag ätit för dåligt. Så idag har jag varit förberedd och ätit både Proviva och sån där magbra fil.
Vet inte riktigt hur det ska gå i helgen, men det ordnar sig nog.

Jag tror jag får gå och lägga mig en stund till nu…

Imorse var det dags igen. Efter att ha konstaterat att ryggvärken inte var borta, plus att jag helt plötsligt inte kunde kissa. Igen.
Efter råd så var det bara för Mats att köra upp mig till akuten. Klockan 07.10. Tyvärr kunde han inte stanna så det blev att spendera alla timmar på akuten själv. Vilket faktiskt inte var så farligt som jag trott. Dessutom var jag nog inte något vidare sällskap.
Efter att ha blivit körd runt hela sjukhuset kändes det som efter blodprover, urinprover, ultraljud och smärtstillande som inte hjälpte, fick jag till slut en stor morfinspruta i benet innan jag gick hem.. Och den hjälpte..
Det visade sig att jag har början på njurbäckeninflammation, igen.
Har fått ny antibiotika, samt annan smärtstillande än det jag fått innan.
Nåja, sprutan hade verkligen inverkan. Min syster fick till och med hjälpa mig på apoteket eftersom jag var så snurrig. Efter att ha fått ett enormt sug efter glass som jag handlade på City lämnade min kära syster mig hemma. TACK FÖR SKJUTSEN VÄRLDENS BÄSTA!
När jag käkat lite Ben & Jerry ”Cookie Dough” så ställde jag in glassen i frysen. Trodde jag… När jag, av någon anledning öppnade kylen, så stod glassen där. Haha, tur jag upptäckte det ganska fort

Nu är Masse hemma och tar hand om mig.
Kommer inte ta mig till jobbet imorgon, vågar inte riktigt det än. Men på fredag blir det jobb, och farsdagsfirande. Sedan åker vi till Kongaö tidigt på lördagen!

Ja, ännu en vecka är påbörjad.. och snart slut känns det som. Imorgon är det redan onsdag, och mitten på arbetsveckan.
Det är inte klokt hur fort tiden går.
Den kunde visserligen ha börjat lite bättre. I söndagskväll när det var dags att sova började det göra ont strax under öronsnibben. Jag svullnade upp ganska fort och i måndags var det värre. Bara till att boka tid hos vårdcentralen då det tydligen inte är bra med svullna lymfkörtlar. Tyvärr betalade jag 120 kronor för att höra ”En svullen och öm knöl är aldrig något farligt. Återkom om det blir värre”.. Okej.. Kunde de inte bara sagt det i telefon när jag ringde? Tydligen inte.
Imorse var det värre, plus att den andra lymfkörtlen, på höger sida börjar svullna även om den inte gör ont. Om den inte är öm, är det då man ska börja oroa sig? Jag menar, eftersom doktorn sa att man aldrig ska vara orolig för en böld/knöl som gör ont och ploppar upp bara sådär.
Väl på jobbet tog jag alvedon men då gick värken ner i ryggen istället. På höger sida. Ajajaj. Samma smärta som i somras när jag hade njurbäckeninflammation. Ändå var det bara att jobba över till 18.30 eftersom vi har så mycket att göra på jobbet.
När jag väl kom hem efter att åkt buss (!) la jag mig i soffan. Sedan kunde jag inte komma upp. Inte förräns Mats kom förbi och hjälpte mig. Så nu vågar jag inte lägga mig ner förrän det är dags för att sova. Vi får hoppas det går över tills imorgon helt enkelt. Har tagit några värktabletter som jag hade över sedan i somras. De hjälper väl inte något vidare, men som pappa och mamma brukar säga: ”Det går över tills du gifter dig…” Synd att jag och Mats bestämt att vänta med det då. HAHAHAHAH!!
På fredag blir det ett sent farsdagsfirande hos päronen. Fick en fin inbjudan där det visade sig att det blir räkor, rostat bröd, Blå Castello, vin, öl och trevligt sällskap. Vi får väl hålla tummarna. Det brukar visserligen bli väldigt trevligt när familjen samlas. Kanske därför vi gör det så ofta?
Och till helgen så åker vi neråt landet. Dags att hälsa på svärföräldrarna.
Undrar om de uppskattar två egenfångade gäddor stället för blommor vid ankomsten?

En lång vecka börjar gå mot sitt slut. Det har verkligen varit en lång vecka. Trots att jag haft Nelly två nätter, så går inget upp mot den killen som faktiskt *nyper mig fortfarande i armen* ska flytta in här om några månader.

Men fantasin är det inget fel på när det gäller mat. I torsdags slängde jag ihop en wook, med kyckling, wookgrönsaker, en god krydda och casew. Mums.

I torsdags när jag kom till jobbet kände jag mig väldigt trött. Trött och less. Varför vet jag inte. Så jag tog mod till mig och gick in till chefen och frågade om man fick vara ledig på fredagen. Och det var inga problem. Så fredagen gick ut på att städa iordning lite i lägenheten och promenera på Nelly vid Bråt.
När Mats sedan ringde och faktiskt var på väg hem så hade jag redan varit och shoppat något mysigt till kvällen. Då Mats inte kunde ta sig ur militäruppdraget så blev det alkoholfri dricka med skaldjur, kött och ost. Räkor, havskräftor, kamben, brie och en god vitlöksröra. Som jag sa tidigare. Fantasin är det inget fel på.
När Mats kom hem, kändes det som han varit borta en hel evighet. Så det var väldigt mysigt att duka upp på köksbordet och bara prata, äta och mysa.

Imorse vaknade jag väldigt väldigt tidigt, av en militärpåklädd Mats. Haha, jag kan ju bara säga såhär, han är snygg i vanliga kläder, men ännu snyggare i militärkläder! *slurp* Visst låter jag fånig, men åh. Inte nog med att han är smart, snäll… Han är banne mig snygg oxå! Hur kan man ha sådan tur?
Jag skjutsade honom till torpet vid 05.30 (om jag minns rätt, jag var inte alls pigg) och fick stanna en bra stund eftersom Mats inte fick igång motorcykeln.
Väl hemma igen somnade jag på soffan, tills klockan ringde. Vid 10.30 hämtade syster med familj mig för en tur på staden innan kalas hos bror skulle börja. Idag var det nämligen båda barnen att klippa sig!
Ella färdigklippt.

Väl i Dalsjöfors var det livat. Barnen stojade, det serverades mycket mat, och alla var på gott humör. Tog inte så mycket kort, men på de jag lyckades ta så var båda mina syskon väldigt mogna.  Kan inte ens förstå att det är jag som är lillasyster i familjen Svensson…

Imorgon kommer äntligen Mats hem och förhoppningsvis åker han inte bort på länge. Vi har pratat om att åka neråt landet och hälsa på Mats föräldrar nästa helg, men vi får väl se om han hade några andra planer först innan det blir officiellt.